Det politiska etablissemanget får den misstro de förtjänar

Misstron_de_förtjänar
SD kan i opinionssiffrorna snart vara ikapp Socialdemokraterna och är redan Sveriges största parti bland män. Man skulle kunna vänta sig utbredda debatter om hur detta kunde ske. Förklaringarna från analytiker i media begränsar sig dock till aktuella ämnen som gängvåld och immigrationsfrågor. Men trots att allt fler partier tagit till sig SD:s syn på immigrationsproblemen och gängvåldet så ökar stödet för SD. Det kan bara förklaras som ett mer allmänt utbrett missnöje mot ett politiskt förlamat etablissemang som med en misslyckad attityd lockar allt fler till det parti de mest av allt tar avstånd ifrån.

Den alltmer krackelerade strategin för att hålla SD utanför består i att ta över SD:s ståndpunkter och formulera om dem signerat de politiskt trovärdiga. Samtidigt håller man dem retorisk på en ”extremistiska krafter”-nivå. Och ifall SD kallar sig för offer, vänd på det och säg att de fått chansen att ta på sig offerkoftan. Då blir det de som är de fula strategerna, inte kritikerna.

Är det möjligtvis fler än mig som ser hur denna fullständigt hopplösa strategi håller på att bjuda in till ett rekord i politiskt missnöje i vårt samhälle. SD kan vara Sveriges största parti inom kort och de andra partierna uppträder som ett fotbollslag på väg att bli helt utskåpat. Ömsom ett apatiskt försvar och ömsom meningslösa långbollar. Publiken skakar på huvudet, lämnar den etablerade arenan likt politiska flyktingar i riktning mot SD.

Jag tror vi måste ta ett snack om det här.

Och då tänker jag inte på SvT:s nya satsning ”Sverige möts”:
”… via Sverige möts matchas du ihop med en person som inte alls tycker som du. Vill du vara med?”

Många tänker nog: Jo ifall jag får träffa de som för dansen i samhället, inte grannen! Det är bra med horisontella möten med just nu är problemet vertikalt, de utan inflytande vs de som har. Klimatförnekarna mot Klimatalarmisterna. Landsbygdsbilister mot finansdepartementet och bensinskatter. Löntagare mot finanseliten. Utmattningssjukskrivna anställda inom skola, omsorg och vård mot budgetansvariga chefer i landsting och kommuner.

Sverige håller på att få ett ordentligt uppsving för högerpartier. Vem trodde det för tio år sedan?
Har värderingarna svängt om? Har folk slutat tro på rättvisa, jämlikhet och andra vänsterideal?

Nej det tror jag inte men när ännu mer fundamentala behov såsom trygghet, respekt och en upplevelse av värdighet sätts på spel så tar det över. Mänskliga behov kommer alltid att väga tyngre än de politiska sakfrågor som Vänstern eller Mp kan erbjuda. En rättvisepolitik, en ekonomisk jämlikhetspolitik som inte kan integreras med humanistiska grundförutsättningar är dömd att misslyckas. När parlamentariker separerar sig från väljare förlorar demokratin sin guldreserv. Ett politiskt kreditsystem skapas där politiker och media älskar att saluföra begreppet demokrati  utan att  längre ha en robust täckning för det.  Att låna ur demokratikassan utan att lyssna till väljare, utan att betala tillbaka med hörsamhet och justa medel  har fört oss till ett politiskt klimat där självupptagenhet och politik som tävlingsform är vinnaren. En politisk lånebubbla som är på väg att spricka.

Det finns en utbredd misstänksamhet mot klimatdebatten i dessa SD-läger med omnejd. Men man är inte emot att förbättra miljön, man är emot vad man tror att de globala lösningarna ska leda till. Att deras värld ska snärjas, att deras synsätt ska censureras och tryckas dit än mer av inte bara ett svenskt etablissemang utan av ett etablissemang mäktigare än något annat. Tal om rättvisa för dem är ett hån, jämlikhet för dem är humbug, omtanke gör dem bara ont.

Vi ser ett missnöje som utan att den är ideologiskt medveten fått fäste i en mer tydlig, hierarkisk och peka-med-hela-handen-politik, den som högern erbjuder. Men högern erbjuder också någonting som väljare alltid känt sympati för, en tro på sin egen politik hellre än att bara klanka på andras. En rak höger uppskattas mer än en osäker vänster, men inte för att den är höger utan för att den är rak och tydlig i tider av förvirring. Det är i grunden alltså inte en högervåg vi ser, det är en misstroendevåg som generar en lust att skynda till närmaste utsträckta hand att hålla i.

När Sjöstedt säger att SD har rasism som affärsidé så har han just sparkat till uppemot 1 miljon väljare som känner sig kränkta , de flesta av dem människor drabbade av den ojämlikhet han så gärna vill bekämpa. Det är många som väntar på en rak vänster. Säg JA till det ni står för, säg NEJ till vad ni inte står för, uppträd med integritet, sluta håna, se de marginaliserade i ögonen, respektera deras gissel och återintroducera solidaritet mellan människor.

Och SvT, er nya satsning borde ha parollen: ”… via Sverige möts matchas du ihop med en person som inte alls tycker som du men SOM BESTÄMMER ÖVER DIG. Vill du säga ifrån?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s